Ytterligare anledningar att skippa socker!

Inlärning försvåras och minnet försämras genom att äta stora mängder socker. Detta konstaterar hjärnforskaren Fernando Gomez-Pinilla. I laboratorieförsök bevisar han att synapsernas förmåga att förändras påverkas negativt av fruktos, vilket är en avgörande faktor vid inlärning. Dessutom störs det sockrreglerande proteinet insulin i hippocampus, vilket försämrar minnet.

”Jag blev mycket överraskad av att se hur kraftig effekt socker kan ha på hjärnan. Det bekymrar mig att veta att den kost människor äter kan påverka humör och inlärningsförmåga så mycket”, säger Fernando Gomez-Pinilla.

Omega 3 förbättrar inlärningsförmågan, konstaterar Gomez-Pinilla - de råttor som i försöket fick tillskott av Omega 3 klarade sig lite bättre - trots högt intag av fruktos.

- Bort med sockret och in med laxen, makrillen, valnötterna och olivoljan alltså!

Hela artikeln finns att läsa hos National Geographic och undersökningen publicerades den 15 maj i Journal of Physiology.

En bild som förklarar varför jag tidigare var hungrig jämt

Jag märker att LCHF provocerar - människor omkring mig har så mycket åsikter men inte alltid tillräcklig kunskap. Några tror att jag kommer bli sjuk om jag inte äter gluten och socker...

Så här säger hjärnforskaren Martin Ingvar (professor i klinisk neurovetenskap) i Expressen:

“Med lågkolhydratkost lugnar stressystemet ner sig. Vid en strikt lågkolhydratkost hamnar kroppen i ketos. Det innebär att kroppen och hjärnan börjar använda ketoner som energi i stället för glukos.

- Lågkolhydratkost funkar utmärkt för hjärnan. Hela resonemanget att vi behöver kolhydrater är fel, det räcker med ett halvt glas mjölk och lite grönsaker för att du ska klara dig. Att socker för hjärnan skulle vara lika viktigt som vitaminer är helt fel.”   

                           

5 månader

5 månader utan socker och gluten! Till 99%... Jag är inte fanatisk - blir jag bjuden på middag eller kalas så äter jag av det som serveras. Jag vill inte vara jobbig...

När jag började det här 'experimentet' gav jag det 3 månader. På 3 månader tänkte jag testa om min migrän blev bättre utan socker och om jag skulle gå ner i vikt med LCHF.  Mina förhoppningar var inte stora - trodde aldrig riktigt på att jag skulle kunna vara utan bakverk och bröd...fikaberoende som jag var. Det skulle visa sig ganska lätt...


Så svaren blev ja och ja!

Migränanfallen är lätträknade (om man bortser från den första veckan som var jättejobbig). Från ett par i veckan till ett par i månaden. Och de jag har haft under denna perioden har varit så mycket lindrigare. Jag har behövt ta min migränspray ett par gånger men oftast har det räckt med Treo och kylklamp på pannan. En annan sak som jag har märkt är att jag inte är lika känslig för åskväder nu som innan. Peppar, peppar...

Vikten har gått ner med 6 kilo. Midjan har minskat 8 cm och magen (över naveln) med 8 cm. Tror jag börjar närma mig min idealvikt nu.

Det där med vikt och BMI är intressant. Sist jag var på företagshälsovården konstaterades att mitt BMI var bra, men att jag ändå var överviktig när man tittade på fettprocenten. Det betyder i klartext att BMI fungerar inte på min kroppstyp. Jag är tunt byggd med förhållandevis smala armar och ben och bör därför vara slank också om magen. När jag lägger på mig fastnar det direkt på magen. Idag är min kroppsfettsfaktor enligt YMCA-formeln 27%, vilket är normalt för kvinnor. När jag började den här resan var jag enligt samma formel överviktig. Mitt BMI är idag 21,2, vilket är normalt, men i den lägre regionen. Tidigare var det 23,3 - vilket också är normalt men i den högre regionen.


Jag går inte på någon diet. Jag har lagt om kosten. För gott. Kommer aldrig börja med gluten och socker igen. Basta!

Gurkmeja

Nu har jag läst så många positiva artiklar om gurkmeja - det verkar vara rena, rama dundermedlet!
Här kommer ett litet urval:

Gurkmeja minskar inflammation och oxidativ stress och är rik på de polyfenoler (curcuminoid antioxidanter) som ger kryddan sin gula färg. Det är främst crucuminoid som ger kryddan dess hälsofördelar. Övriga curcuminoids är desmethoxycurcumin och BIS-desmethoxycurcumin. Obalanser i blodsocker och insulinresistenta cellmembran är kritiska faktorer som främjar inflammationer i kroppen. Curcumin stabiliserar blodsockret och förbättrar den cellulära insulinresistensen genom att öka antalet insulinreceptorer samt genom att förbättra receptorbindningens förmåga att binda insulin. Curcumin aktiverar PPAR (peroxisomal proliferator-aktivator receptorn), en grupp nukleära receptorer proteiner som reglerar genuttryck och modulerar sockerupptagetet. Curcumin hjälper även levern att minska aktiviteten av enzymer som släpper ut socker i blodet och samtidigt öka aktivitet av enzymer som lagrar socker. Genom dessa mekanismer reducerar curcumin blodglukos och triglycerider. (källa: Natural News) Mot inflammation: Gurkmejan har flera egenskaper som kan vara nyttiga. Den är en mycket kraftig antioxidant, tio gånger starkare än vitaminer. Antioxidanter ger skydd mot fria radikaler, de instabila syremolekyler som kan skada celler och viktiga molekyler i kroppen. Gurkmejan består till fem procent av färgämnet curcumin, som motverkar inflammation genom att hämma cellernas utsöndring av en signalmolekyl som är central vid inflammatoriska processer. Curcumin hämmar också cox-2-gener och förhindrar på det sättet att inflammationsproteinet cox-2 bildas. Gemensamt för många av de vanligaste kroniska sjukdomarna är just att de är inflammatoriska. – För hög inflammation i kroppen är mamma till många kroniska sjukdomar, säger Stig Bengmark. Hans genomgång omfattar flera folksjukdomar, bland annat ateroskleros, som leder till hjärt-kärlsjukdom, alzheimer och sjukdomar i bukspottskörtel, lever och lungor. Resultat från djurförsök tyder på att gurkmejan ger skydd mot dem. En matsked I laboratorieförsök har den också visat sig hejda tillväxten av olika sorters cancertumörer, bland annat bröstcancer, lungcancer, hudcancer och prostatacancer.För den som inte har tålamod nog att invänta resultat från kliniska studier, utan vill börja äta gurkmeja på eget bevåg, är rekommendationen i forskningslitteraturen en rågad matsked per dag.  (Källa. professor emeritus Stig Bengmark) Gurkmeja och migrän: Curcumin är inflammationsdämpande och kan därför verka  positivt på migrän. (Källa: Helhetsdoktorn.nu). Det finns ett kosttillskott att köpa, men efter att ha läst bokan 'Anti cancer - ett nytt sätt att leva' av David Servan-Schreiber väljer jag att använda Gurkmeja som krydda - ihop med olivolja och peppar som Servan-Schreiber förespråkar.(Enligt Servan-Schreiber behövs olivolja och peppar för att kroppen ska ta upp curcuminet.) Så hur får man i sig en matsked gurkmeja om dagen? Kanske inte det lättaste, men gurkmejan har ingen stark, utpräglad smak så den passar utmärkt ihop med exempelvis stekt och wokad mat. Jag äter den dessutom gärna ihop med stekta ägg. Färgen är desto mer framträdande. Det går inte att förneka att maten är kryddad med gurkmeja när den är alldeles gul... Jag har också hittat ett kosttillskott som utöver curcumin innehåller svartpeppar för att underlätta kroppens upptag av curcuminet. Slutligen: En lång lista på gurkmejans hälsobringande egenskaper hittade jag hos HSP Health: Turmeric has the following effects on the body: alliterative.  Turmeric doesn’t just treat a medical condition, it also restores health. analgesic.  Turmeric reduces pain. anti-inflammatory. Turmeric is used extensively to heal wounds and improves arthritis symptoms. antibacterial. Turmeric has many properties which help with wound healing. anti-tumor, which means that in cleaning the body, tumors are less able to grow. antiallergic. Turmeric help with food and other forms of allergies. antioxident. Turmeric has the ability to clean up the free radicals created through stress and lifestyle choices. antiseptic. This is another of turmeric’s wound cleaning properties. antispasmodic. It relaxes muscles which reduces digestive and menstrual cramps. astringent. Turmeric dries out the tissues removing toxins, fat and excess fluid. cardiovasular. Since turmeric cleans the blood, the heart will be pumping cleaner blood and staying healthier over time. It’s anti-inflammatory properties reduces the occurrence of platelet clumping, which can cause blood clots and other problems. carminative, which means it reduces gas in the body cholagogue, which means it stimulates the gall bladders production of bile. improves digestion. Turmeric stimulates a sluggish digestion causing food to be properly digested and preventing the toxic buildup of undigested food. diuretic. Turmeric has astringent properties that remove excess fund from the body. vulnerary, refers to the ability to heal wounds. cleans the blood. supports the reproductive system Read more: http://www.hsphealth.com/blog/2012/05/turmeric-18-ways-to-good-health/#ixzz225z49J9V

Finns det mat som minskar migrän?

På bloggen Kost och hälsa finns ett  intressant inlägg om gluten. Jag fastnade speciellt för sista meningen:
"Gluten är också både insulin och serotoninhöjande, vilket gör maten välsmakande och torde vara en av anledningarna till att det ökar risken för migrän."

Kan det vara så? Under alla år som jag gick hos min migränspecialist har gluten aldrig diskuterats. Välkända migräntriggare med högt innehåll av tyramin såsom exempelvis rödvin och starka ostar pratade vi om, men aldrig gluten...

Jag har börjat söka information om sambandet gluten - migrän. Hos Helhetsdoktorn hittade jag detta:

"Glutenfri kost kan bota vissa huvudvärksformer. Intolerans mot gluten kan ligga bakom återkommande huvudvärk. Det visar en ny studie som publicerats i den medicinska tidskriften Neurology. De amerikanska forskarna undersökte tio patienter med återkommande huvudvärk där några av dem upplevde försämrad muskelsamordning.. Undersökning av patienterna med magnetkamera visade också att det pågick en inflammatorisk process i det centrala nervsystemet. Nio av patienterna upplevde symtomlättnad när de fick gå över till glutenreducerad kost."

Däremot verkar den amerikanska migränläkaren Carol A Foster inte rekommendera uteslutning av gluten. Hon menar tvärt om att mat som utarmar serotoninet ska undvikas:

"You can take medication to stop an individual headache, but unless you stop eating certain foods that excite brain cells and deplete the serotonin you are only treating the symptom." Carol A Foster

Foster rekommenderar en kost som är baserad på proteiner och fett och låg på kolhydrater, eftersom den kosten minskar blodsockersvängningarna.

I tidningen Expressen den 19 juli, intervjuades läkaren Andreas Eenfeldt angående diabetes 2. Han beskriver där verkligen enkelt vad som händer med blodsockret när vi äter stärkelserik mat:

"Det är så enkelt och logiskt som det kan bli. Kolhydrater bryts ner till enkla sockerarter redan i magen och tas sedan upp av blodet. Det höjer blodsockret, just det som är problemet vid typ 2-diabetes, säger läkaren och LCHF-experten Andreas Eenfeldt.
Om du som är diabetiker i stället undviker kolhydrater från mjölprodukter som pasta och bröd, ris, potatis, frukt samt kakor och godis så hålls blodsockret på en lägre nivå. Då behöver du inte heller lika mycket mediciner eller insulinsprutor. En del kan till och med sluta helt med sina mediciner.





Om det funkar för diabetiker - vilket jag är övertygad om - så borde det också funka för migräniker! Eller hur!?!


Jag äter glutenfritt (och sockerfritt) sedan drygt fyra månade tillbaka och mår redan så mycket bättre! Jag har gått ner i vikt, magen fungerar och migränen har minskat betydligt - från ett par kraftiga anfall per vecka till ett par lindriga anfall per månad. : D

Omega 3 -den viktiga fettsyran

Vi får i oss för mycket omega 6 och för lite omega 3!

Kött och fisk innhåller omega 3, men köttet skall komma från gräsbetande djur och fisken skall inte vara odlad!

Oljor och nötter innehåller också omega 3, men i olika mängd. Följande text hittade jag här:

Olivolja, rapsolja och linfröolja

Olivolja består till största delen av en enkelomättad fettsyra som heter oljesyra. Den har en dubbelbindning vid den nionde kolatomen och kallas därför omega-9. Oljesyra är viktig del av cellmembranen och den har dessutom antioxiderande egenskaper vilket gör att den skyddar omega-3 från oxidering. Olivoljan som kallas Extra Virgin är bäst. Den kommer från första pressningen och tillverkas genom att oliverna skruvpressas mekaniskt så att den håller högsta kvalitet. En annan variant heter Virgin (Fin) som tas fram genom en modernare metod då oliverna centrifugeras, vilket innebär att det blir billigare att producera men att syrahalten blir något högre. Olivolja passar bra till matlagning eftersom att den innehåller mycket enkelomättat fett och lite fleromättat fett. Det gör att olivolja tål mer värme än andra matlagningsoljor (se tabell). Olivolja håller länge om den inte utsätts för ljus och luft.

Typ av olja	Omega-3	Omega-6	Enkelomättat fett	Mättat fett
Linfröolja	57	16	18	9
Rapsolja	10	22	62	6
Sojaolja	7	54	24	15
Valnötsolja	5	51	28	16
Olivolja (extra virgin)	1	8	77	14
Majsolja	1	61	25	13
Jordnötsolja	0	33	49	18
Tistelolja	0	77	13	10
Sesamolja	0	41	46	13
Solrosolja	0	69	20	11

Källa: U.S. Department of Agriculture

Rapsolja innehåller mer omega-3 än olivolja. Den innehåller dessutom ca 60 procent oljesyra och endast sex procent mättat fett. Den är också mer neutral i smak och färg. Kallpressad rapsolja utvinns med en mekanisk press som pressar fram tre droppar i sekunden, enligt Svensk Raps AB. Temperaturen är inte högre än 40-45 grader för att inte några näringsämnen ska gå förlorade. Rapsolja innehåller också nyttiga växtsteroler som ska vara bra mot höga blodfetter.

Linfröolja är den olja som innehåller mest omega-3 och den är därför mycket känslig för värme. Den lämpar sig därför inte för matlagning och bör förvaras i kylskåp för att undvika oxidation. Däremot passar den bättre i salladsdressingar.

Nötter och frön

Nötter och frön innehåller mycket mättade, enkelomättade och fleromättade fetter. Den nöt som innehåller mest omega-3 är valnöten med ett innehåll på ca 7 procent, vilket framgår av tabellen nedan. Det frö som har rikast innehåll på omega-3 är linfrö med ca 17 procent.

Tänk på att inte äta för mycket hela eller krossade linfrön eftersom att de innehåller vätecyanid som kan orsaka skador på nervsystemet. Ät inte heller nötter som smakar illa, är missfärgade eller ruttna eftersom att de kan innehålla giftet aflatoxin som bildas av mögelsvampar.

Typ av nöt eller frö	Fett totalt (g/100g)	Mättat (g/100g)	Enkelomättat (g/100g)	Omega-6 (g/100g)	Omega-3 (g/100g)
Cashewnötter	46,5	9,2	27,4	7,69	0,18
Hasselnötter	62,6	4,49	48,5	6,4	0,12
Jordnötssmör	51	9,85	24,2	14,5	0,1
Jordnötter rostade, saltade	49	6,84	24,5	15,6	spår
Kastanjer	2,2	0,32	0,7	0,66	0,07
Kokosflingor torkade	62	53,3	4,09	1,05	-
Kokosnöt	33,5	28,8	2,21	0,57	-
Linfrön torkade	31	2,34	4,59	4,8	16,6
Paranötter	66	16,1	23	23,7	0,06
Pekannötter	68	5,46	42,6	16,1	0,72
Pistaschnötter	48,5	6,17	32,8	7,05	0,23
Pumpafrön squashfrön torkade	46	8,71	14,3	20,8	0,18
Sesamfrön torkade	50	6,98	18,9	21,5	0,38
Sesamfrön torkade utan skal	55	7,68	20,8	23,7	0,42
Solrosfrön torkade	49,5	5,21	9,46	32,6	0,05
Sötmandel torkad	52	4,92	33,9	10,5	0,4
Valnötter	62	5,57	14,3	32	6,88

Källa: Näringstabellerna

Jordnöten är egentligen ingen nöt utan tillhör baljväxterna (ärtor, bönor, linser) men finns ändå med i tabellen över nötter och frön.

Näringens betydelse

Att det är viktigt vad vi stoppar i oss är ingen nyhet, men många av oss behöver nog dessutom koststillskott. Det gäller särskilt om man har krämpor av något slag. Jag hittade ett inlägg med en medicinsk rapport som handlar om kosttillskott vid depression och ångest - ett tillstånd som tycks öka. - Läsvärt!