Visar inlägg med etikett migrän. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett migrän. Visa alla inlägg

söndag 20 december 2020

Migränresan fortsätter

 Migränen fortsätter att lägga krokben för mig. Kan aldrig riktigt planera saker och resor kan jag bara glömma. Den senaste tiden har jag provat Aimovig och bytte ganska snabbt till Ajovy. Det verkade lovande i början men efter ett år var jag tillbaka på ruta ett.


Jag provar nu Botox. Har bara fått två gånger och kommer ta 4 gånger innan jag utvärderar eftersom det kan ta lång tid innan man får full effekt.


För att dämpa mina anfall tar jag triptaner - men helst en för mig ny variant (Relpax) eftersom jag tycker att jag får minst biverkningar av den. Tyvärr verkar den inte lika snabbt som Rizatriptan men oftast klarar jag mig på Relpax i kombination med Migra cap (ishätta) och Cefaly.

Hoppas nu mycket på Botox...



Uppdatering: Efter 3 omgångar Botox har jag helt slutat med triptaner. En Alvedon brus tillsammans med en Bamyl koffein hjälper genom att lindra de få och milda anfall jag ändå får. (Känns mer som spänningshuvudvärk numera.) Känns fantastiskt eftersom triptanerna visserligen tog bort värken för stunden, men sedan kom den tillbaka igen - ofta flera dagar i rad.

söndag 28 juli 2019

Väder och nytt läkemedel

Sommaren brukar vara den värsta tiden för mitt huvud. Starkt soljus, värme och väderomslag ställer till det för mig. Värmeböljor är min värsta fiende. Tack och lov har jag nu fått recept på den nya medicinen Aimovig och om jag bestämmer mig för att prova, får jag första sprutan i början av oktober.

Så till vädret. När temperaturen går upp mog 25-30 grader, börjar mitt huvud värka. Det känns som om innanmätet sväller och att det inte finns någon som helst stötdämpning runt hjärnan. Hittade lite info från en intervju med meterologen Lage Larsson som förklarade vad som händer. Här kommer delar från intervjun som rör huvudvärk/migrän:

Högtryck/Lågtryck
Om ett lågtryck närmar sig hastigt kan kroppen få svårt att anpassa sig i tid. Membran och vätskor i leder expanderar och ger ökat tryck på inflammerade vävnader, som i sin tur ger upphov till smärta.

Åska
Före åska byggs ett överskott av positiva joner upp, vilket kan få vissa människor att må dåligt och exempelvis utveckla migrän. Hjärnans celler är känsliga för elektromagnetisk påverkan och det kan vara en förklaring till att vissa människor mår psykiskt dåligt när ett lågtryck närmare sig. Efter ett ordentligt, urladdande, åskväder fylls luften av negativa joner som kan orsaka ett nästan "euforiskt" mående.
Forskare har också funnit att ärrceller är lite annorlunda än andra celler. Om de blir utsatta för positiv elektrisk laddning, kan de ge smärtsignaler till hjärnan. Det kan vara förklaringen till att man även får "vädervärk" innan åska, i till exempel ett skadat knä.
Om luften är väldigt torr kan fenomenet kallas Föhneffekt. Föhnvinden förekommer bland annat längs Norrbottenskusten och kännetecknas av att varm, torr luft smäller till blixtsnabbt och dagen blir på några timmar betydligt varmare. I Tyskland påstår forskare att det finns samband mellan Föhneffekt och ökad kriminalitet, fler självmord och fler trafikolyckor.

Solsken
Det är förstås välkänt att stark sol kan orsaka rejäla brännskador på huden. Men ett oskyddat huvud är inte att leka med heller. Kraftig solstrålning på huvudet kan orsaka solsting – vilket betyder att hjärnan sväller. Det ökade trycket kan ge illamående, yrsel och i värsta fall medvetslöshet.

Blåst
Det finns teorier om att lufttrycksförändringar och vind i ett lågtryck skapar ohörbart ultraljud som kan ge huvudvärk och migrän, eller extrem trötthet. 
Friktionen mellan vinden och marken kan också "slita loss" elektroner från luften som då får ett överskott av positiva joner – vilket tidigare nämnts kunna orsaka dåligt mående.
Källor: Allt om vetenskap, Expressen intervju med meteorolog Lage Larsson, Skånska dagbladet intervju med meteorolog Joakim Langner, vädersajten Weatherpal.


söndag 14 april 2019

Utvärdering 8 månader med Cefaly

Nu har jag använt Cefaly dagligen i närmare 8 månader och jag kan inte leva utan den. Det innebär färre anfall av migrän och spänningshuvudvärk och därmed mindre konsumtion av triptaner och andra smärtstillande tabletter.

Min dagliga rutin är att jag kör program 2 på kvällen innan jag lägger mig. Minns hur ont den gjorde i början (stod nästan inte ut) - och nu tycker jag den är riktigt skön. Blir så härligt avslappnad av den att jag skulle kunna somna - om det inte vore för att jag måste gå upp för att lägga tillbaka den och elektroden och ta på mig nättkräm. Hur som helst - visst är det bökigt att behöva tvätta ansiktet innan och sedan gå upp igen, men det är värt det! Som migräniker måste jag hur som helst leva ett inrutat liv så det funkar bra för mig. Hade nog inte funkat lika bra när jag var ung men nu är jag inte ute på kvällarna längre. ; )

Ett par gånger har jag till och med lyckats häva begynnande anfall när jag har kört program 1 direkt vid första tecknet. Men inte särskilt ofta eftersom min migrän företrädesvis kommer nattetid. Däremot är program 1 väldigt skönt under ett anfall - det lindrar för stunden och en stund efteråt, även om smärtan kommer tillbaka igen.

Summa summarum: Pågående anfall lindras och det totala antalet anfall har minskat mycket. Från 2-3 anfall pervecka till ett ungefär var fjortonde dag.

Att notera: jag tar numera oftast bara en halv triptantablett vid anfall. Oftast räcker det. Vet inte om det beror på min höga ålder (66) eller om också det är en effekt av Cefalyn. Härligt är det i alla fall.

söndag 30 december 2018

migränmotorn identifierad.

Läser i Femina (December 2018) att det är några celler i Hypotalamus som startar huvudvärken. Dessa celler reagerar inte riktigt som de ska. När de reagerar startar en hel kedja av händelser. Man kan känna sig omotoverat trött eller irriterad, gäspa, känna spänningar i nacken eller plötsligt bli sugen på något speciellt att äta eller dricka. Detta sker ofta dagen innan anfallet.

Därefter aktiveras Trigeminusnerven i hjärnan och ett ämne som heter CGRP utsöndras - vilket i sin tur leder till inflammation i hjärnans hinnor och huvudvärk. En del får också aura.
(Ulf Frejvall)

Orsaker? Stress och oregelbundna mat- och sovvanor. Studier pekar också mot att för mycket socker kan utlösa anfall.

Ett vanligt anfall varar mellan 4 och 72 timmar. Har man mer än 15 huvudvärksdar per månad, varav 8 migrän,  har man kronisk migrän.

Nytt läkemedel tack vare Lars Edvinsson. professor vid Lunds universitet: Han gjorde kopplingar mellan signalsubstansen CGRP och migrän och idag har 4 läkemedelsbolag utvecklat mediciner med antikroppar som blockerar mottagaren av CGRP i hjärnan och trigeminussystemet. Därvid bromasas migränanfallet. Ett av dessa, Aimovig, finns sedan i höstas tillgängligt i Sverige och de andra beräknas godkännas efter hand. (En fjärdedel av de som tar medicinen slipper migränen, hälften får kortare eller färre anfall och för en fjärdedel händer ingenting. Medicinen ingår inte i högkostnadsskyddet ännu och kostnaden är ca 5000 kronor per månad.)

Nuvarande medicinering, Triptaner, kan kombineras med NSAID (Ibuprofen, Naproxen, Diklofenak, Acetylsalicylsyra)  och läkemedel mot illamående (Primperan) för bättre effekt.


måndag 9 april 2018

Magnesium och migrän

I Göteborgsposten den 8 april, 2018, läser jag att magnesiumbrist kan ligga bakom många sjukdomar och att kvinnor och flickor över 14 år bör få i sig 280 mg per dag. (Män och pojkar över 14 år bör få i sig 350 mg per dag.)

Sjukdomar som nämns är bl a hjärtinfarkt, benskörhet, muskelsvaghet, muskelkramper, migrän, mental trötthet, ångest och depression.

Magnesium verkar kunna förebygga tjock- och ändtarmscancer och hjärnblödning, samt hjälpa mot IBS, förstoppning och sömnsvårigheter.

Man säger också att de flesta som äter bra får i sig tillräckliga mängder, men brister kan bero på genetiska orsaker, obehandlad diabetes, njursjukdom och funktionsrubbningar i mag- tarmkanalen.

Man kan mäta serumnivåerna av magnesium men sådana tester kan ge bra värden trots brist.

Bäst alltså att fortsätta med magnesium som kosttillskott.

Naturliga källor:
Mineralsalt
Pumpafrön
Kakaopulver
Vetekli
Linfrön
Paranötter
Solrosfrön



fredag 28 april 2017

Nytt intressant läkemedel på väg att utvecklas?

Hoppas, hoppas, hoppas! Om två år kan det finnas ett nytt läkemedel mot migrän!

Läs om det här hos Forskning och framsteg.

Detta hittade jag hos Huvudvärksförbundet:

CGRP och dess receptor

För att få reda på mer om vad som händer inom migränforskning har vi pratat med Sajedeh Eftekhari som forskar om migrän och CGRP. Sajedeh är doktorand hos professor Lars Edvinsson.

– När jag började forska trodde jag att man bara behövde lära sig metoderna ordentligt och sedan är det är det bara att ha bra idéer för att forska. Men under åren har jag lärt mig att det inte är så enkelt. Jag har nu insett att det tar tid att etablera sig som forskare och att man tillsammans med andra forskare lägger ett pussel för att lösa de stora frågorna, berättar Sajedeh Eftekhari. Det är inte alltid lätt att förstå alla sina resultat och vilken innebörd de har. Man har behov av andra forskares kunskap och resultat. Och så fort man löst en fråga uppstår nya.

Sajedeh Eftekhari är 28 år, forskare och bosatt i Lund. Hon är född i Iran och hennes familj flyttade till Sverige 1990. Själv har hon inte migrän, men hennes yngre syster är drabbad sedan några år tillbaka.
– Det är jobbigt att se hennes lidande av symtom och smärta som jag har kunskap om men aldrig känt själv, säger Sajedeh.
     Det som väckte hennes intresse för migrän var när hennes handledare Lars Edvinsson presenterade ett migränprojekt där de skulle inrikta sig på hjärnan och dess roll i sjukdomen.
– Jag visste faktiskt inte så mycket om migrän innan jag började forska, och jag blev förvånad över hur svår och komplex migränsjukdomen är. Idag har man kommit långt inom forskningen men vi kan fortfarande inte säga exakt varför eller hur migrän uppstår, berättar Sajedeh Eftekhari.

Deras forskning fokuserar på att lokalisera CGRP* och dess receptorkomponenter i kraniella cirkulationen och i centrala nervsystemet. Man har tidigare kunnat visa att det finns ett starkt samband mellan frisättning av CGRP under en migränattack. De upptäckterna har lett fram till utveckling av en ny typ migränmedicin vid akut migränbehandling, så kallade CGRP-receptor antagonister. Dessa preparat verkar genom att blockera CGRP-receptorn och kan på så sätt blockera smärtsignalerna till hjärnan.
    – Vårt arbete nu avser att utreda viktiga frågor som kvarstår, dels ge en förklaring till patofysiologin vid migrän och dels förklara hur och var CGRP-receptor antagonister har sin effekt, säger Sajedeh Eftekhari.

Områdena de undersöker är bland annat kraniella kärl, trigeminusgangliet, dura mater** och hjärnstammen som har visat sig ha en roll i migränpatofysiologin.
     – Vi har tillgång till biopsier från human vävnad, vilket gör att vår forskning kommer ett steg närmare verkligheten. För att lokalisera uttrycket av CGRP och receptor komponenterna, använder vi oss av vävnadssnitt där specifika markörer (antikroppar) mot CGRP och dess receptorer tillsätts, förklarar Sajedeh Eftekhari och fortsätter:
     – Markörerna är bundna till sekundära markörer med flourescens vilket gör att dessa kan detekteras under ett speciellt mikroskop.

I sitt arbete har denu kunnat visa att 50 procent av cellerna i trigeminusgangliet innehåller CGRP och dess receptor.
     – Vi fann en skillnad i storlek på cellerna som uttryckte CGRP och dess receptor. Små/mindre celler uttryckte CGRP medan de större cellerna uttryckte receptorn, berättar Sajedeh.
     De såg även att receptorkomponenterna uttrycks i så kallade satellit gliaceller. Detta föreslår att om/när CGRP frisläpps i detta ganglion har det en effekt på de större cellerna och satellit cellerna. På dessa celltyper kan även CGRP-receptor antagonisterna verka.
      – Vårt senaste fynd är förekomsten av CGRP och dess receptor i lillhjärnan (cerebellum). Aktivering av lillhjärnan hos patienter under en migränattack har visats men aldrig tidigare förklarats. Våra fynd föreslår att CGRP kan ha en funktionell roll i lillhjärnan och som kan ha betydelse för migränsjukdomen. Det kan förklara symtom som yrsel samt balanssvårigheter, säger Sajedeh Eftekhari.

När Sajedeh började titta på de höga siffrorna för antal patienter med migrändiagnos och den socioekonomiska börda det innebär, förvånades hon över hur lite uppmärksamhet migränsjukdomen får jämfört med andra neurologiska sjukdomar. Hon önskar att migrän ska uppmärksammas mer, både i Sverige och internationellt, så att forskningen kan bidra till bättre förståelse för sjukdomen.
     Framtiden för personer som lider av migrän ser hon ljust på.
   – Det händer väldigt mycket inom migränfältet. Förståelsen för denna komplexa sjukdom blir allt större. Idag arbetar läkemedelsindustrin med framtagning av CGRP-receptor antagonister som jag starkt tror på, avslutar Sajedeh Eftekhari.

* CGRP är en signalsubstans som visat sig vara en av orsakerna till att migrän uppstår.
**Dura mater=hårda hjärnhinnan, som är den yttersta av hjärnans tre hjärnhinnor och som sitter fast i kraniet.

Artikeln publicerades i Migränbladet nr 91.

onsdag 9 september 2015

Bota migrän enligt Rudolfo Low

Har läst om boken Migrän av Rudolfo Low. Den är gammal och man får läsa med en nypa salt, eftersom han förmodligen aldrig hade hört talas om nackdelarna med gluten...


Men, hans tes går ut på att migränanfall utlöses av en alltför aktiv bukspottkörtel (pankreas). Den utsöndrar då för mycket insulin, vilket leder till lågt blodsocker - hypoglykemi. Detta får i sin tur till följd att adrenalin utsöndras - vilket startar anfallet. Det är onekligen en intressant tanke som jag måste kolla upp.

En snabb sökning på google gjorde att jag hamnade hos netdoktor där jag hittade följande:



Lågt blodsocker på natten är ett stort problem hos många diabetespatienter, eftersom man kanske inte hinner vakna. Har man misstanke om lågt blodsocker under natten, till exempel på grund av huvudvärk och dåligt välbefinnande på morgonen, bör man:
  • Ställa väckarklockan och kontrollera blodglukoset vid klockan 02-03-tiden på natten
  • Mäta blodglukoset klockan 22-23, och om det är lägre än 7-8 mmol/l äta ett kvällsmål
  • Tänka på att alkohol, precis som insulin, sänker blodsockret. Om man dricker en större mängd alkohol under kvällen, bör man äta en extra måltid innan man går och lägger sig.

Nu har jag mig veterligt inte diabetes, men ska diskutera det här med min migränläkare nästa vecka. Men funderar redan nu på att skaffa mig en glukosmätare.

Low tycker att man som migräniker ska äta lite och ofta. Helt undvika socker och allt som har tillsatt socker i sig - inklusive alkohol. Han rekommenderar mat var 3:dje timma. Nu tror jag inte det är nödvändigt om man äter Low carb - men ett litet kvällsmål skulle kanske kunna förhindra min nattliga migrän.

lördag 5 september 2015

Nytt försök att bota min migrän

Efter att i flera månader ha vaknat på natten/tidig morgon med migrän, har jag funderat på vad detta kan bero på. Har en ny läkarkontakt, som jag ska diskutera med henne om vid  nästa besök: Hypoglykemi. Jag ska därför läsa om Rudolfo Lows bok och samtidigt blunda för hans rekommendationer om bröd och pasta - när han skrev boken var kunskapen om gluten i sin linda.

Kan det vara så att mitt blodsocker sjunker så mycket under natten att det utlöser migrän? Skulle en måltid före läggdags kunna lindra?

Googlade på hypoglykemi och hittade bl a denna sida. Huvudvärk kan vara ett symptom...

Johanna Söderlund skriver utförligt och bra om migrän här. Bl a detta om blodsockersvängningar:

Hög serotoninutsöndring ger även andra födoämnen som ofta associeras med migrän, t.ex. gluten och snabba kolhydrater. Detta kan i förlängningen hänföras till att hög insulinnivå ger hög serotoninutsöndring. Ytterligare exempel på samma mekanism är vassle, koffein, bruna bönor och glutamat. Blodsockersvängningar i sig ger alltså större risk för migrän; många kvinnor får migrän strax före mens, vilket har att göra med att hormonnivåerna förändras och blodsockret svänger mer än vanligt.

tisdag 31 mars 2015

B3 mot huvudvärk och för bättre sömn?

Martina Johansson skriver om B3 (Niacin, inte niacinamid). Kan det vara ett tillskott som kan minska migrän? Och samtidigt främja sömnen?


- Värt att testa!

onsdag 11 juni 2014

Åskväder och migrän

Vädret påverkar min huvudvärk. Innan åska får jag rejält ont i huvudet och värken brukar vanligtvis lindras när åskan går och regnet tilltar.

Att det inte är inbillning vet jag. Redan Hippokrates visste...

Här finns en intressant artikel.

torsdag 25 juli 2013

Yogaövningar mot migrän

10 övningar att göra varje morgon. Håll varje position i minst en minut.

Här finns instruktioner.

söndag 21 juli 2013

10 tecken på glutenintolerans

Intressant sammanfattning här!

Klistrar in från sidan:

1. Digestive issues such as gas, bloating, diarrhea and even constipation. I see the constipation particularly in children after eating gluten.
2. Keratosis Pilaris, (also known as 'chicken skin' on the back of your arms). This tends be as a result of a fatty acid deficiency and vitamin A deficiency secondary to fat-malabsorption caused by gluten damaging the gut.
3. Fatigue, brain fog or feeling tired after eating a meal that contains gluten.
4. Diagnosis of an autoimmune disease such as Hashimoto's thyroiditis, Rheumatoid arthritis, Ulcerative colitis, Lupus, Psoriasis, Scleroderma or Multiple sclerosis.
5. Neurologic symptoms such as dizziness or feeling of being off balance.
6. Hormone imbalances such as PMS, PCOS or unexplained infertility.
8. Diagnosis of chronic fatigue or fibromyalgia. These diagnoses simply indicate your conventional doctor cannot pin point the cause of your fatigue or pain.
9. Inflammation, swelling or pain in your joints such as fingers, knees or hips.
10. Mood issues such as anxiety, depression, mood swings and ADD.


måndag 6 maj 2013

Ipren + Alvedon mot huvudvärk?

Läste någonstans att om man kombinerar Ipren och Alvedon får man en bättre smärtlindring. Men det där med att kombinera olika läkemedel kan vara farligt. Sökte därför info på nätet och hittade följande:



Om du kombinerar värktabletter som tillhör olika grupper som Ipren Alvedon så är det OK

Att kombinera värktabletter som tillhör olika grupper är däremot bättre. Te.x. att kombinera Ipren Alvedon går bra. Ipren är en cox-hämmare och Alvedon innehåller paracetamol. De påverkar din kropp på olika sätt och därför är riskerna mindre för dig.
När du tar värktabletter som tillhör olika grupper samtidigt som Ipren Alvedon så kan den smärtstillande effekten bli annorlunda än om du bara hade tagit bara en av värktabletterna. En del upplever att kombinationen av två olika värktabletter kan vara mer effektiv när det handlar om att lindra riktigt akut och stark smärta.

Här finns hela artikeln. Prövade i morse då jag vaknade med ett lindrigt migränanfall och tycker att jag fick en ganska bra smärtlindring med Ipren + Alvedon. Känns bra att ha hittat ett receptfritt alternativ till Zomig.

onsdag 20 mars 2013

Magnesium

Äter magnesiumtillskott sedan ett år tillbaka. Läste då att stora delar av vår befolkning har brist på magnesium eftersom våra jordar har utarmats av syntetisk gödning och att ett tillskott kunde lindra huvudvärk.

I samma veva började jag äta LCHF.

Nu, ett år senare, kan jag konstatera att jag har oändligt mycket mindre huvudvärk och migrän. Och de få migränattacker jag ändå får, är lindrigare. Jag vet ju inte om det beror mest på magnesiumet eller på kosten, men jag tror att det kan vara en kombination.

Här finns en enormt läsvärd artikel om magnesium. Där kan man läsa att man bör ta magnesium både på morgonen och på kvällen. Där finns också en lista på tillstånd/sjukdomar som kan orsakas av magnesiumbrist - bl a sömnlöshet och migrän.

Listan på livsmedel som innehåller magnesium är viktig:


KOSTkällor till magnesium

I milligram per 100 gram:

Alger 760 Pecan 142 Rödbetor 25

Vetekli 490 Valnöt 131 Broccoli 24

Vetegroddar 336 Råg 115 Blomkål 24

Mandlar 270 Tofu filmjölk av MG nigiri 111 Morot 23

Cashewnötter 267 Coconut kött, torkad 90 Selleri 22

Blackstrap melass 258 Grönkål 57 Biff 21

Näringsvärde jäst 231 Räkor 51 Sparris 20

Bovete 229 Majs, söta 48 Kyckling 19

Paranötter 225 Avokado 45 Grön paprika 18

Dulse 220 Cheddarost 45 Vinter squash 17

Filbertnötter 184 Persilja 41 Cantaloupemelon 16

Jordnötter 175 Torkade plommon 40 Aubergine 16

Millet 162 Solrosfrön 38 Tomat 14

Vete fullkorn 160 Sötpotatis 31 Mjölk 13






Ett tillskott av magnesiumkelat är därför viktigt!


söndag 17 mars 2013

Fruktos

Att fruktos ökar fettinlagringen finns det massor med belägg för, bl a doktor Lustigs forskning. Fruktos finns visserligen i frukt och bär, men i ytterst små mängder (äter du 500 gram frukt, får du bara i dig några tiotal gram fruktos). Den största mängden fruktos vi får i oss kommer från vanligt socker (som innehåller en del fruktos och en del glukos).

Vi kan alltså med gott samvete äta frukt - som ju dessutom innehåller nyttiga vitaminer och mineraler. Men har man migrän bör man äta frukten i samband med mat, enligt Rudolfo Low.

Forskning och framsteg har en intressant artikel om just fruktos. Lars-Gunnar Franzén, professor i kemi, skriver att det nästan bara är levern som kan ta upp fruktos. Levern tillverkar fettsyror från fruktosen. Dessa fetter, som kallas för triglycerider, går ut i blodet och lagras i bland annat fettceller, vilket leder till  bukfetma, diabetes 2 och höga halter i blodet av triglycerider.

Franzéns slutsats är att vi med gott samvete kan äta frukt - i måttliga mängder.

onsdag 6 mars 2013

Bot mot huvudvärk utan medicin


Vaknade vid fyra med en sprängande huvudvärk. Bara tanken på att gå upp och göra migränyoga gav mig rysningar. Låg kvar och masserade huvudet och stack naglarna i huvudsvålen - ingenting hjälpte. Efter en timma gick jag upp, startade datorn och bredde ut yogamattan.

Gjorde först Lilla ryggpasset. Sedan ett avslappningspass. Toppade upp med Pass för ökat blodflöde till hjärnan. Det är otroligt jobbigt; jag klarade cirka 2 minuter.

Per Söders röst är behaglig och jag blundade mig igenom yogan. Men värken gav sig inte.

Åt frukost - en fröknäckeskiva med ost och en stor kopp kaffe. Tyckte värken lättade lite.

Klädde på mig och gick en promenad med hundarna. Värken försvann.

Summering: Per Söders migränyoga är nog det viktigaste elementet. Lilla ryggpasset löser upp spänningarna i rygg och nacke. Kruxet är bara att samla kraft för att gå upp mitt i natten när värken sätter in.

Skulle nog vilja komplettera med hans andra skiva också...

lördag 2 februari 2013

Medicinering av migrän och spänningshuvudvärk

Värk gör oss mer känsliga för värk och därför är det viktigt att få bort huvudvärken så fort som möjligt. Medicinering är ett nödvändigt ont - särskilt vid migrän. Men precis som jag själv har upplevt, är det numera belagt att användningen av mediciner som exempelvis acetalicylsyra och triptaner, kan trigga igång ny värk.

Tack och lov har jag mycket sällan migrän nu sedan jag började äta LCHF. Och de få attacker jag har,  är förhållandevis lindriga. Så min medicinanvändning har minskat rejält.

Mer info finns här.

onsdag 9 januari 2013

HSP och migrän

En tanke som slog mig när jag började fördjupa mig i HSP var: Finns det en koppling mellan HSP och migrän?

Behövde inte söka länge på nätet. Hos  HSP Health  fann jag en bekräftelse på sambandet, men ingen förklaring:


Image1
Migraines are super-sized headaches. They are excruciating and debilitating. They feel like hammers beating on you for a long time, can last a long time and may feel unbearable.

The migraine headache is one of the conditions identified by David Ritchey in his book,H.I.S.S. of the A.S.P,although it is not clear why highly sensitive people are prone to get  these headaches.






Hos The Highly Sensitive Person hittade jag det här:

"By the way, if you get migraine headaches, look at The Migraine Brain by Carolyn Bernstein. I heard her interviewed and had the distinct impression that most of these sufferers were HSPs. She has found that “the migraine brain” is one that is more reactive to change of all kinds than are other brains. This is what all the types of migraines--those due to hormones, food allergies, etc.--have in common. The brain is reacting with unusual dismay when there are fluctuations in its environment. In the interview, she said that she asked her patients what kind of waiting room they wanted when she redesigned her headache clinic at Harvard. They asked for soft lights, quiet, or soothing music. Sound familiar?"

Verkar som om de flesta som har migrän är HSP eftersom migräniker har svårare med förändringar av olika slag, jämfört med majoriteten. Hrm...verkar troligt.

På ett diskussionsforum fann jag att många såg ett klart samband. Någon uttryckte vad som mycket väl kunde ha varit skrivet av mig:


"I have been thinking about these migraines and being hsp. In retrospect, I can look back and see that for me there probably was a strong connection. Because I was so overwhelmed with things around me, it could have caused a migraine attack. The mere fact that I had these after I became overwhelmed emotionally in whatever way, explains why I could have had them. 

As a young child, I would not have been able to understand how to handle strange/strong emotions from people, places and things around me. I knew that I was different but did not know how or why."



lördag 5 januari 2013

Yoga är bra för oss migräniker!

Per Söder har gett ut en helt fantastisk bok om migrän och yoga. Han har arbetat fram migränpass som är särskilt bra för oss som har migrän - bland annat Lilla ryggpasset som han rekommenderar att vi gör varje dag. Passet finns också på hans hemsida Smartyoga under fliken Filmgalleri. Titta in där och läs boken om du har migrän!



Det finns massor av yogapass på Youtube - bland annat dessa:

Härligt, avslappnande yogapass för höfter och ben.

Ett sittande yogapass för hela kroppen.

Kort yogapass för rygg och nacke.

Avslappnande yogapass.

Ytterligare ett avslappnande pass.

Kvällsyoga för bättre sömn.

Yogapass för axlarna.

Kort yogapass för nacken.

Långt, utmanande yogapass.

Hatha yoga för skuldror och nacke.

6 minuter för smidigare höfter:




Power yoga-pass:




Htha yoga-pass:


måndag 17 december 2012

Migrän = en inflammation?

Om inflammationer som cancer och epilepsi kan svältas ut genom att strypa tillförseln av kolhydrater/socker, så borde väl migrän också kunna läka ut på detta sätt? (Se  inlägget här nedanför.)

För visst är väl ett migränanfall en inflammation..?

Så här säger neurologen Ulf Frejvall i ICA-Kuriren:

Migrän är en inflammation i hjärnans hinnor och runt blodkärlen på hjärnans yta som läcker ut olika retande ämnen.

Efter 10 månader utan socker och gluten har mina migränanfall nästan upphört. Är orsaken placebo eller beroende på dieten? Vore intressant att få kontakt med andra med liknande erfarenheter.


Spänningshuvudvärken har jag dock kvar...