Hoppas, hoppas, hoppas! Om två år kan det finnas ett nytt läkemedel mot migrän!
Läs om det här hos
Forskning och framsteg.
Detta hittade jag hos Huvudvärksförbundet:
CGRP och dess receptor
För att få reda på mer om vad som händer inom migränforskning har vi pratat med Sajedeh Eftekhari som forskar om migrän och CGRP. Sajedeh är doktorand hos professor Lars Edvinsson.
– När jag började forska trodde jag att man bara behövde lära sig metoderna ordentligt och sedan är det är det bara att ha bra idéer för att forska. Men under åren har jag lärt mig att det inte är så enkelt. Jag har nu insett att det tar tid att etablera sig som forskare och att man tillsammans med andra forskare lägger ett pussel för att lösa de stora frågorna, berättar Sajedeh Eftekhari. Det är inte alltid lätt att förstå alla sina resultat och vilken innebörd de har. Man har behov av andra forskares kunskap och resultat. Och så fort man löst en fråga uppstår nya.
Sajedeh Eftekhari är 28 år, forskare och bosatt i Lund. Hon är född i Iran och hennes familj flyttade till Sverige 1990. Själv har hon inte migrän, men hennes yngre syster är drabbad sedan några år tillbaka.
– Det är jobbigt att se hennes lidande av symtom och smärta som jag har kunskap om men aldrig känt själv, säger Sajedeh.
Det som väckte hennes intresse för migrän var när hennes handledare Lars Edvinsson presenterade ett migränprojekt där de skulle inrikta sig på hjärnan och dess roll i sjukdomen.
– Jag visste faktiskt inte så mycket om migrän innan jag började forska, och jag blev förvånad över hur svår och komplex migränsjukdomen är. Idag har man kommit långt inom forskningen men vi kan fortfarande inte säga exakt varför eller hur migrän uppstår, berättar Sajedeh Eftekhari.
Deras forskning fokuserar på att lokalisera CGRP* och dess receptorkomponenter i kraniella cirkulationen och i centrala nervsystemet. Man har tidigare kunnat visa att det finns ett starkt samband mellan frisättning av CGRP under en migränattack. De upptäckterna har lett fram till utveckling av en ny typ migränmedicin vid akut migränbehandling, så kallade CGRP-receptor antagonister. Dessa preparat verkar genom att blockera CGRP-receptorn och kan på så sätt blockera smärtsignalerna till hjärnan.
– Vårt arbete nu avser att utreda viktiga frågor som kvarstår, dels ge en förklaring till patofysiologin vid migrän och dels förklara hur och var CGRP-receptor antagonister har sin effekt, säger Sajedeh Eftekhari.
Områdena de undersöker är bland annat kraniella kärl, trigeminusgangliet, dura mater** och hjärnstammen som har visat sig ha en roll i migränpatofysiologin.
– Vi har tillgång till biopsier från human vävnad, vilket gör att vår forskning kommer ett steg närmare verkligheten. För att lokalisera uttrycket av CGRP och receptor komponenterna, använder vi oss av vävnadssnitt där specifika markörer (antikroppar) mot CGRP och dess receptorer tillsätts, förklarar Sajedeh Eftekhari och fortsätter:
– Markörerna är bundna till sekundära markörer med flourescens vilket gör att dessa kan detekteras under ett speciellt mikroskop.
I sitt arbete har denu kunnat visa att 50 procent av cellerna i trigeminusgangliet innehåller CGRP och dess receptor.
– Vi fann en skillnad i storlek på cellerna som uttryckte CGRP och dess receptor. Små/mindre celler uttryckte CGRP medan de större cellerna uttryckte receptorn, berättar Sajedeh.
De såg även att receptorkomponenterna uttrycks i så kallade satellit gliaceller. Detta föreslår att om/när CGRP frisläpps i detta ganglion har det en effekt på de större cellerna och satellit cellerna. På dessa celltyper kan även CGRP-receptor antagonisterna verka.
– Vårt senaste fynd är förekomsten av CGRP och dess receptor i lillhjärnan (cerebellum). Aktivering av lillhjärnan hos patienter under en migränattack har visats men aldrig tidigare förklarats. Våra fynd föreslår att CGRP kan ha en funktionell roll i lillhjärnan och som kan ha betydelse för migränsjukdomen. Det kan förklara symtom som yrsel samt balanssvårigheter, säger Sajedeh Eftekhari.
När Sajedeh började titta på de höga siffrorna för antal patienter med migrändiagnos och den socioekonomiska börda det innebär, förvånades hon över hur lite uppmärksamhet migränsjukdomen får jämfört med andra neurologiska sjukdomar. Hon önskar att migrän ska uppmärksammas mer, både i Sverige och internationellt, så att forskningen kan bidra till bättre förståelse för sjukdomen.
Framtiden för personer som lider av migrän ser hon ljust på.
– Det händer väldigt mycket inom migränfältet. Förståelsen för denna komplexa sjukdom blir allt större. Idag arbetar läkemedelsindustrin med framtagning av CGRP-receptor antagonister som jag starkt tror på, avslutar Sajedeh Eftekhari.
* CGRP är en signalsubstans som visat sig vara en av orsakerna till att migrän uppstår.
**Dura mater=hårda hjärnhinnan, som är den yttersta av hjärnans tre hjärnhinnor och som sitter fast i kraniet.
Artikeln publicerades i Migränbladet nr 91.
