Från Birgitta Höglund kommer det här receptet på ett lättlagat stekpannebröd.
Pannkaksbröd med kanel
2 ägg
½ dl grädde eller kokosgrädde
½ dl linfrön
2 msk pumpafrön
2 msk pofiber
2 tsk kanel
½ tsk salt
2 msk smör/kokosolja till stekning
Vispa ihop ägg och grädde. Blanda alla torra ingredienser och rör ner i smeten, blanda väl.
Låt svälla en halvtimme innan smeten hälls i brynt smör i en liten stekpanna.
Grädda på svag värme i cirka 10 minuter, tills den nästan stannat på ytan.
Vänd med hjälp av en stekspade och grädda några minuter på andra sidan.
Låt glida ner på ett fat. Förvara i kylen och skär i bitar när den kallnat.
lördag 15 november 2014
måndag 1 september 2014
Mat för hjärnan
Min senaste guru heter Dr Perlmutter - neurolog och hjärnforskare - som har skrivit den mycket intressanta och givande boken Hotet mot din hjärna. Han rekommenderar tre livsmedel för att slippa demens, ADHD, ångest, kronisk huvudvärk och depression:
Avokado
Kokosolja
Nötkött från gräsbetande djur.
Hans rön stämmer bra med lchf - dvs lite kolhydrater - och absolut inget gluten och socker - och rejält med gröna bladgrönsaker, naturligt fett och protein.
Hans tes är att felaktig kost skapar inflammationer i kroppen och inflammationer ligger bakom bl a demens, diabetes och migrän. - Intressant att äntligen hitta litteratur som tar upp huvudvärk och migrän!
Avokado
Kokosolja
Nötkött från gräsbetande djur.
Hans rön stämmer bra med lchf - dvs lite kolhydrater - och absolut inget gluten och socker - och rejält med gröna bladgrönsaker, naturligt fett och protein.
Hans tes är att felaktig kost skapar inflammationer i kroppen och inflammationer ligger bakom bl a demens, diabetes och migrän. - Intressant att äntligen hitta litteratur som tar upp huvudvärk och migrän!
onsdag 27 augusti 2014
söndag 3 augusti 2014
Syrad gurka från Guresta trädgård
Smaksätt gurkorna med:
Gul lök
En klyfta vitkål
Dill
Hela vitpepparkorn
Hela korianderfrön
Hela senapsfrö
Vitlök
Chili
Gör så här:
Kvällen innan kokar man upp en stor gryta vatten och häller i ca 30g salt, knappt 2msk per liter vatten. Vattnet får stå och svalna till rumstemperatur över natten.
Desinficera glasburkarna: Nästa morgon desinficerar man glasburkarna genom att först låta dem stå i hett kranvatten en stund. Ställ sedan in dem i kall ugn och ställ in 150 grader. Låt dem stå i uppnådd temperatur i 10 minuter. Stäng av ugnen och låt dem kallna i ugnen. Doppa locken i kokande vatten.
Göra i ordning grönsakerna: Tvätta dem noga och skär dem i önskad storlek, klyfta löken och strimla kålen. Blanda alla grönsaker med kryddorna i en stor skål.
Fördela i glasburkarna och lägg i en dillkvist eller två. Fyll upp till tre fjärdedelar av burken och häll på saltvatten så att det täcker grönsakerna. Det är viktigt att lämna utrymme i burken för jäsningen så att det inte pyser ut för mycket. Stäng burkarna med tättslutande lock, torka av noga utanpå och märk med datum.
Låt stå, helst mörkt i rumstemperatur, ca 20 grader i ca en vecka, förvara dem därefter i kylskåp. Om du har det varmare hemma än 20 grader kan du flytta burkarna till kylskåp ett par dagar tidigare.
Vi tycker att de syrade grönsakerna blir allra godast om de får stå och eftermogna i kylen i upp till tre månader. Men de är färdiga att äta redan efter 2-3 veckor. Vår erfarenhet är att de syrade grönsakerna håller sig i kylen i princip hur länge som helst. Som längst har vi nog förvarat burkar i ett och ett halvt år och inte märkt någon skillnad på vare sig smak eller konsistens.
Gul lök
En klyfta vitkål
Dill
Hela vitpepparkorn
Hela korianderfrön
Hela senapsfrö
Vitlök
Chili
Gör så här:
Kvällen innan kokar man upp en stor gryta vatten och häller i ca 30g salt, knappt 2msk per liter vatten. Vattnet får stå och svalna till rumstemperatur över natten.
Desinficera glasburkarna: Nästa morgon desinficerar man glasburkarna genom att först låta dem stå i hett kranvatten en stund. Ställ sedan in dem i kall ugn och ställ in 150 grader. Låt dem stå i uppnådd temperatur i 10 minuter. Stäng av ugnen och låt dem kallna i ugnen. Doppa locken i kokande vatten.
Göra i ordning grönsakerna: Tvätta dem noga och skär dem i önskad storlek, klyfta löken och strimla kålen. Blanda alla grönsaker med kryddorna i en stor skål.
Fördela i glasburkarna och lägg i en dillkvist eller två. Fyll upp till tre fjärdedelar av burken och häll på saltvatten så att det täcker grönsakerna. Det är viktigt att lämna utrymme i burken för jäsningen så att det inte pyser ut för mycket. Stäng burkarna med tättslutande lock, torka av noga utanpå och märk med datum.
Låt stå, helst mörkt i rumstemperatur, ca 20 grader i ca en vecka, förvara dem därefter i kylskåp. Om du har det varmare hemma än 20 grader kan du flytta burkarna till kylskåp ett par dagar tidigare.
Vi tycker att de syrade grönsakerna blir allra godast om de får stå och eftermogna i kylen i upp till tre månader. Men de är färdiga att äta redan efter 2-3 veckor. Vår erfarenhet är att de syrade grönsakerna håller sig i kylen i princip hur länge som helst. Som längst har vi nog förvarat burkar i ett och ett halvt år och inte märkt någon skillnad på vare sig smak eller konsistens.
Snabbsyrad squash
Mjölksyrade grönsaker på armeniskt/persiskt vis
Blanda t.ex. några av följande grönsaker eller ta var för sig:
Squash, morötter, blomkål, stjälkselleri, lök och vitkål. Krydda efter smak.
Tag en 500 grams väl rengjord konservburk eller liknande och häll i 2 dl vatten och 1 tsk havssalt. Rör tills saltet löses.
Skär de sköljda grönsakerna i tunna skivor, små bitar eller riv grovt och fyll burken till ca 2 cm från kanten. Vattnet måste täcka grönsakerna. Sätt på locket och ställ i rumstemperatur. Färdigt efter 2 - 4 dagar beroende på rumstemperaturen (ca 20 °C).
Vänd burken varje dag för att undvika att det möglar. Skumma ev. om det skulle behövas. Syrligheten ökar ju längre man låter burken stå i rumstemperatur. Förvaras därefter i kylskåp.
En burk syrad squash:
2 dl vatten
2 tsk havssalt - rör tills saltet har löst sig.
Lägg i tärnad squash, 1 medelstark chili och lite strimlad pepparrot. Följ receptet ovan.
Blanda t.ex. några av följande grönsaker eller ta var för sig:
Squash, morötter, blomkål, stjälkselleri, lök och vitkål. Krydda efter smak.
Tag en 500 grams väl rengjord konservburk eller liknande och häll i 2 dl vatten och 1 tsk havssalt. Rör tills saltet löses.
Skär de sköljda grönsakerna i tunna skivor, små bitar eller riv grovt och fyll burken till ca 2 cm från kanten. Vattnet måste täcka grönsakerna. Sätt på locket och ställ i rumstemperatur. Färdigt efter 2 - 4 dagar beroende på rumstemperaturen (ca 20 °C).
Vänd burken varje dag för att undvika att det möglar. Skumma ev. om det skulle behövas. Syrligheten ökar ju längre man låter burken stå i rumstemperatur. Förvaras därefter i kylskåp.
En burk syrad squash:
2 dl vatten
2 tsk havssalt - rör tills saltet har löst sig.
Lägg i tärnad squash, 1 medelstark chili och lite strimlad pepparrot. Följ receptet ovan.
Hälsotips från professor Bengmark
Klistrar in från hemsidan:
FEMPUNKTSPROGRAM FÖR DE SOM VILL ÖKA SIN HÄLSA
23 FEBRUARI, 2014
1. Inga industritillverkade matvaror och speciellt inte något som blivit uppvärmt över 100 grader. Mat bör tillagas med ångkokning eller lågtemperatur i ugn men ej vanlig kokning, stekning eller grillning.
2. Ingen mat gjord av mjölk eller gluteninnehållande mat som vanligt bröd, ris eller pasta. Man kan fuska begränsat med mat gjord av mjölk men med gluten måste man vara absolutist-fundamentalist. Det finns glutenfritt öl: Sol, St Peter´s, Corona, Saxon och Lapin Kulta. Man kan ersätta ris och pasta med t.ex. kokta quinoafrön. Glutenfritt bröd finns att köpa. Det gluten man äter idag tar minst tre månader att lämna kroppen. Varje fusk betyder att man börjar om från ruta 1 – tre månader tillbaka.
3. Var försiktig med socker och stärkelse, också kokta rotfrukter (de går bra att använda råa i smoothies, även rå potatis).
4. Ät rikligt med bladgrönsaker, kryddor, ärter, bönor, nötter och mandel.
5. Ta även dagligen D-vitamin året runt i lämplig dos (2.000 – 5000 IE, dosen beror på kroppsvikt och individuell förmåga hos tarmen att suga upp D-vitamin och bör kontrolleras med blodprov de första åren), dagligen 1000 IE omega-3 fettsyra helst i form av krillolja, och gärna även dagligen 1 rågad matsked gurkmeja!
Det här visste jag ju redan egentligen, men det ÄR svårt att efterleva. Särskilt punkt 1.
FEMPUNKTSPROGRAM FÖR DE SOM VILL ÖKA SIN HÄLSA
23 FEBRUARI, 2014
1. Inga industritillverkade matvaror och speciellt inte något som blivit uppvärmt över 100 grader. Mat bör tillagas med ångkokning eller lågtemperatur i ugn men ej vanlig kokning, stekning eller grillning.
2. Ingen mat gjord av mjölk eller gluteninnehållande mat som vanligt bröd, ris eller pasta. Man kan fuska begränsat med mat gjord av mjölk men med gluten måste man vara absolutist-fundamentalist. Det finns glutenfritt öl: Sol, St Peter´s, Corona, Saxon och Lapin Kulta. Man kan ersätta ris och pasta med t.ex. kokta quinoafrön. Glutenfritt bröd finns att köpa. Det gluten man äter idag tar minst tre månader att lämna kroppen. Varje fusk betyder att man börjar om från ruta 1 – tre månader tillbaka.
3. Var försiktig med socker och stärkelse, också kokta rotfrukter (de går bra att använda råa i smoothies, även rå potatis).
4. Ät rikligt med bladgrönsaker, kryddor, ärter, bönor, nötter och mandel.
5. Ta även dagligen D-vitamin året runt i lämplig dos (2.000 – 5000 IE, dosen beror på kroppsvikt och individuell förmåga hos tarmen att suga upp D-vitamin och bör kontrolleras med blodprov de första åren), dagligen 1000 IE omega-3 fettsyra helst i form av krillolja, och gärna även dagligen 1 rågad matsked gurkmeja!
Det här visste jag ju redan egentligen, men det ÄR svårt att efterleva. Särskilt punkt 1.
lördag 28 juni 2014
Väder och huvudvärk...igen
Det är inget påhitt, med snabba väderomslag och innan åskväder har jag ont i huvudet. Har köpt en luftrenare som också är en jonisator för att använda nattetid - särskilt på sommaren då väderhuvudvärken är särskilt besvärlig. Hos Allt om vetenskap kommer följande utdrag om orsakerna:
Lufttryck
Atmosfären kring jorden är ett luftlager som orsakar ett tryck mot jordytan. På varje kvadratmeter vilar tio ton luft, som vi normalt inte känner av på grund av att trycket i vår kropp anpassar sig till det yttre lufttrycket. Lufttrycket mäts i enheten hektopascal (hPa) och medellufttrycket vid jordytan (havsytans nivå) är 1013 hPa. Ett genomsnittligt lågtryck brukar ha ett lufttryck kring 970-990 hPa och det lägsta lufttryck som uppmätts är 870 hPa i ögat på en tyfon. Lufttrycket i ett högtryck brukar ligga mellan 1020 och 1040 hPa, och det högsta
Atmosfären kring jorden är ett luftlager som orsakar ett tryck mot jordytan. På varje kvadratmeter vilar tio ton luft, som vi normalt inte känner av på grund av att trycket i vår kropp anpassar sig till det yttre lufttrycket. Lufttrycket mäts i enheten hektopascal (hPa) och medellufttrycket vid jordytan (havsytans nivå) är 1013 hPa. Ett genomsnittligt lågtryck brukar ha ett lufttryck kring 970-990 hPa och det lägsta lufttryck som uppmätts är 870 hPa i ögat på en tyfon. Lufttrycket i ett högtryck brukar ligga mellan 1020 och 1040 hPa, och det högsta
Bioväderprognos för Tyskland gällande risken för migrän respektive schizofreni en sommardag med växlande molnighet, lokala regnskurar och 17-22 grader. Ett väder som egentligen förefaller vara ganska behagligt. Det tyska väderföretaget Donnerwetter gör bioväderprognoser för 29 olika sjukdomar.
lufttryck som uppmätts är 1085,6 hPa i ett kraftigt vinterhögtryck i Mongoliet.
Det yttre lufttrycket kan alltså variera i storleksordningen 10-15 procent, och det måste det inre av vår kropp anpassa sig till. Om det yttre lufttrycket hastigt faller när ett djupt lågtryck närmar sig, hinner kroppen inte riktigt med att anpassa sig, utan membran och vätskor i leder expanderar då och ger ökat tryck på inflammerade vävnader, som i sin tur ger upphov till smärta. En del människor med reumatism får också värre besvär under flygningar i kabiner med sänkt lufttryck. Det finns också teorier om att lufttrycksförändringar och vind i ett lågtryck skapar ohörbart ultraljud som kan ge huvudvärk och migrän.
Vid ett försök med flera personer i en tryckkammare med extremt lågt lufttryck som sedan fick stiga, registrerades en ökning av ämnet dopamin i kroppen, ett ämne som är mycket viktigt för vårt välbefinnande. Men ökningen noterades bara för de som var under 30 år, hos de äldre noterades ingen förändring. Det finns också statistik som visar på en ökad självmordsfrekvens när lufttrycket faller kraftigt.
Undersökningar visar att omkring 30 procent av alla människor känner någon form av obehag vid förändringar i vädret. Ett par procent känner sig till och med riktigt sjuka när ett lågtryck närmar sig, och det beror troligen inte bara på förändringar i lufttrycket.
Det yttre lufttrycket kan alltså variera i storleksordningen 10-15 procent, och det måste det inre av vår kropp anpassa sig till. Om det yttre lufttrycket hastigt faller när ett djupt lågtryck närmar sig, hinner kroppen inte riktigt med att anpassa sig, utan membran och vätskor i leder expanderar då och ger ökat tryck på inflammerade vävnader, som i sin tur ger upphov till smärta. En del människor med reumatism får också värre besvär under flygningar i kabiner med sänkt lufttryck. Det finns också teorier om att lufttrycksförändringar och vind i ett lågtryck skapar ohörbart ultraljud som kan ge huvudvärk och migrän.
Vid ett försök med flera personer i en tryckkammare med extremt lågt lufttryck som sedan fick stiga, registrerades en ökning av ämnet dopamin i kroppen, ett ämne som är mycket viktigt för vårt välbefinnande. Men ökningen noterades bara för de som var under 30 år, hos de äldre noterades ingen förändring. Det finns också statistik som visar på en ökad självmordsfrekvens när lufttrycket faller kraftigt.
Undersökningar visar att omkring 30 procent av alla människor känner någon form av obehag vid förändringar i vädret. Ett par procent känner sig till och med riktigt sjuka när ett lågtryck närmar sig, och det beror troligen inte bara på förändringar i lufttrycket.
Om man betraktar en bergskedja från läsidan kan man se en molnkam ovanpå berget (jämför med faktarutan om föhnvindar) som kallas ”föhnmur”. Bild: Skylight
Joner i luften
Överallt omkring oss i atmosfären finns positivt och negativt laddade partiklar som kallas joner. Och i vissa väderlägen kan den ena eller den andra laddningen dominera. Det råder lite delade meningar om jonernas inverkan på vårt välbefinnande, men den vanligaste uppfattningen är att vi mår bra vid ett överskott av negativa joner, medan vi mår sämre vid ett överskott av positiva joner.
Forskare har till exempel funnit att de celler som bygger upp vävnader efter skador (ärr) är lite annorlunda än andra celler.
Om de blir utsatta för positiv elektrisk laddning, kan de ge smärtsignaler till hjärnan. Det kan vara förklaringen till att man får vädervärk i skadade knän, operationsärr eller amputerade kroppsdelar. Vår hjärna som arbetar med elektriska signaler är också känslig för elektromagnetisk påverkan och det kan förklara att en del människor mår psykiskt dåligt när ett lågtryck närmar sig och då det är överskott på positiva joner i luften.
Åskväder innehåller stora mängder elektrisk laddning och före ovädret kan det vara extremt höga halter av positiva joner som ger obehagskänslor hos många människor. Efter åskan är det ett överskott på negativa joner och då mår vi betydligt bättre.
Naturligtvis inverkar också det skrämmande hos åskan med obehag före och under åskvädret och lättnad efteråt. Det kan vara oerhört svårt att särskilja vad det är som påverkar vårt obehag och välbefinnande mest – psykiska och fysiska effekter går i varandra.
Överallt omkring oss i atmosfären finns positivt och negativt laddade partiklar som kallas joner. Och i vissa väderlägen kan den ena eller den andra laddningen dominera. Det råder lite delade meningar om jonernas inverkan på vårt välbefinnande, men den vanligaste uppfattningen är att vi mår bra vid ett överskott av negativa joner, medan vi mår sämre vid ett överskott av positiva joner.
Forskare har till exempel funnit att de celler som bygger upp vävnader efter skador (ärr) är lite annorlunda än andra celler.
Om de blir utsatta för positiv elektrisk laddning, kan de ge smärtsignaler till hjärnan. Det kan vara förklaringen till att man får vädervärk i skadade knän, operationsärr eller amputerade kroppsdelar. Vår hjärna som arbetar med elektriska signaler är också känslig för elektromagnetisk påverkan och det kan förklara att en del människor mår psykiskt dåligt när ett lågtryck närmar sig och då det är överskott på positiva joner i luften.
Åskväder innehåller stora mängder elektrisk laddning och före ovädret kan det vara extremt höga halter av positiva joner som ger obehagskänslor hos många människor. Efter åskan är det ett överskott på negativa joner och då mår vi betydligt bättre.
Naturligtvis inverkar också det skrämmande hos åskan med obehag före och under åskvädret och lättnad efteråt. Det kan vara oerhört svårt att särskilja vad det är som påverkar vårt obehag och välbefinnande mest – psykiska och fysiska effekter går i varandra.
I höst- och vinterrusket frodas förkylningar och influensor. Reumatiker lider av den råkalla fuktigheten och en del blir deprimerade av mörkret. Bild: Skylight
Vind
Vindar kan naturligtvis orsaka obehag och fysiska skador när det blåser storm eller orkan. Men även till synes oskyldiga vindar kan orsaka stort obehag hos många människor. Torra och varma vindar anses ha stark psykisk påverkan och orsaka bland annat irritation, depression och nervositet, tillstånd som ger upphov till ökat antal olyckor, självmord och ökad brottsfrekvens. Särskilt omtalade är föhnvindarna som kan ge stora och snabba väderförändringar i lä av bergstrakter. När luften blåser mot en bergskedja tvingas den stiga och avkyls med kondensation av vattenånga och nederbördsutfällning som följd. Luften som blåser nerför bergskedjan på läsidan har då förlorat mycket fuktighet och har blivit betydligt torrare. När vattenångan kondenserade till moln- och regndroppar på lovartsidan tillfördes också stora mängder värme till luften gom fysikaliska processer. På läsidan blåser därför en så kallad föhnvind som är betydligt varmare och torrare än vinden på lovartsidan. Föhn kan exempelvis uppstå på nordsidan av Alperna när det blåser sydvind och är ett fruktat fenomen som anses kunna driva befolkningen där till vansinne.
Mycket av detta kan uppfattas som myter eller gammal skrock, men det finns gott om statistik som visar på ett samband mellan föhnvindar och allt vad de kan ställa till med. Det är dock svårt att säga exakt vad orsaken är, och troligen är det flera faktorer som påverkar människor. Den torra luften torkar ut slemhinnor och luftvägar. Bakterier, damm och pollen kan då lättare ta sig in i kroppen och orsaka irritationer och inflammationer. Den torra luften kan också orsaka astma och migrän. Den stora temperaturhöjningen kan orsaka värmerelaterade kroppsreaktioner som kramper. Om det blåser friska eller hårda föhnvindar kan snabba lufttrycksförändringar och ultraljud utlösa väderkänslighet. Friktionen mellan vinden och marken sliter loss elektroner från luften som alltså får ett överskott av positiva joner – och de lär ju som tidigare nämnts vara negativa för vårt välbefinnande.
Vindar kan naturligtvis orsaka obehag och fysiska skador när det blåser storm eller orkan. Men även till synes oskyldiga vindar kan orsaka stort obehag hos många människor. Torra och varma vindar anses ha stark psykisk påverkan och orsaka bland annat irritation, depression och nervositet, tillstånd som ger upphov till ökat antal olyckor, självmord och ökad brottsfrekvens. Särskilt omtalade är föhnvindarna som kan ge stora och snabba väderförändringar i lä av bergstrakter. När luften blåser mot en bergskedja tvingas den stiga och avkyls med kondensation av vattenånga och nederbördsutfällning som följd. Luften som blåser nerför bergskedjan på läsidan har då förlorat mycket fuktighet och har blivit betydligt torrare. När vattenångan kondenserade till moln- och regndroppar på lovartsidan tillfördes också stora mängder värme till luften gom fysikaliska processer. På läsidan blåser därför en så kallad föhnvind som är betydligt varmare och torrare än vinden på lovartsidan. Föhn kan exempelvis uppstå på nordsidan av Alperna när det blåser sydvind och är ett fruktat fenomen som anses kunna driva befolkningen där till vansinne.
Mycket av detta kan uppfattas som myter eller gammal skrock, men det finns gott om statistik som visar på ett samband mellan föhnvindar och allt vad de kan ställa till med. Det är dock svårt att säga exakt vad orsaken är, och troligen är det flera faktorer som påverkar människor. Den torra luften torkar ut slemhinnor och luftvägar. Bakterier, damm och pollen kan då lättare ta sig in i kroppen och orsaka irritationer och inflammationer. Den torra luften kan också orsaka astma och migrän. Den stora temperaturhöjningen kan orsaka värmerelaterade kroppsreaktioner som kramper. Om det blåser friska eller hårda föhnvindar kan snabba lufttrycksförändringar och ultraljud utlösa väderkänslighet. Friktionen mellan vinden och marken sliter loss elektroner från luften som alltså får ett överskott av positiva joner – och de lär ju som tidigare nämnts vara negativa för vårt välbefinnande.
onsdag 11 juni 2014
Åskväder och migrän
Vädret påverkar min huvudvärk. Innan åska får jag rejält ont i huvudet och värken brukar vanligtvis lindras när åskan går och regnet tilltar.
Att det inte är inbillning vet jag. Redan Hippokrates visste...
Här finns en intressant artikel.
Att det inte är inbillning vet jag. Redan Hippokrates visste...
Här finns en intressant artikel.
söndag 1 juni 2014
Ogräsbekämpning - och vitaminbomb
Jag har köpt en ny mixer som jag är väldigt nöjd med. Sedan en vecka tillbaka är jag igång igen med den dagliga shaken.
På sommarhalvåret plockar jag 20 späda blad av det eländiga ogräset Kirskål. På vintern ersätter jag kirskålen med spenat.
Recept:
20 blad av Kirskål eller motsvarande mängd spenat
1 kravmärkt banan
1/2 dl vatten.
Mixa ihop ovanstående.
Tillsätt:
1 msk torkat nyponpulver
1 msk torkat pulver av Brännässla
1 tsk kallpressad linfröolja
Oatly havredryck eller youghurt till önskad konsistens.
Den ser kanske inte så god ut, min smoothie, men den smakar helt ok!
På sommarhalvåret plockar jag 20 späda blad av det eländiga ogräset Kirskål. På vintern ersätter jag kirskålen med spenat.
Recept:
20 blad av Kirskål eller motsvarande mängd spenat
1 kravmärkt banan
1/2 dl vatten.
Mixa ihop ovanstående.
Tillsätt:
1 msk torkat nyponpulver
1 msk torkat pulver av Brännässla
1 tsk kallpressad linfröolja
Oatly havredryck eller youghurt till önskad konsistens.
Den ser kanske inte så god ut, min smoothie, men den smakar helt ok!
fredag 9 maj 2014
Citronmousse-tårta med italiensk maräng
.jpg)
Den här tårtan innehåller socker - vilket jag normalt sett inte äter. Men ibland får man göra undantag - när man ska ha gäster, till exempel.
Mandelbotten:
3 dl mandelmjöl
3 äggulor
1 msk kallpressad rapsolja och 3 msk vatten.
Blanda ihop och tryck ut degen i en springform, klädd med bakplåtspapper. Grädda i 175 grader i ca 20 minuter.
Citronmousse:
1 pkt Ekströms citronfromage (4 portioner)
5 dl vispgrädde
rivet skal och saft från 2 ekologiska citroner
Tvätta citronen väl och riv skalet och pressa ut citronsaften. Vispa ihop moussen och bred ut den över den kalla tårtbottnen. Ställ in i kylen.
Italiensk maräng:
3 äggvitor
1,5 dl socker
1 dl vatten
Lägg äggvitorna i matberedaren och börja vispa på låg hastighet.
Koka upp socker och vatten till 120 grader (det ska bubbla rejält).
När äggvitorna börjar bli vita och fluffiga, ökar man hastigheten till max och häller över den varma sockerlagen i en tunn, jämn stråle.
När allt är blandat sänker man till lägsta hastighet tills marängsmeten har svalnat.
Spritsa ut den på den kalla tårtan.
Sätt på ugnens grill på 250 grader och ställ in tårtan i 45 sekunder så att marängen får lite färg. Ta ut den och låt den svalna och ställ sedan in den i kylen - eller i frysen om den ska serveras vid senare tillfälle.
Vid servering:
Garnera med skivade jordgubbar eller hallon.
Kajpsoppa
1 knippe kajplök
5 dl grönsaksbuljong
3 msk smör
1 krm nymalen vitpeppar
1/2 tsk curry
1 dl mjölk
1 dl grädde
2 potatisar
Salt
Skölj och skär kajparna i bitar. Skala potatisen och skiva den.
Svetta kajpen, potatisen och curryn i en kastrull med smöret utan att ta färg. Tillsätt buljong, mjölk och grädde och låt koka i ca 20 minuter.
Smaka av med salt. Om man vill kan man mixa den med en mixerstav. Servera med ostchips.
Ostchips
Riven västerbottenost. Lägg högar med ost på ett bakplåtspapper och ställ in i ugnen på 200 grader tills de har fått lite färg. Ta ut och låt svalna.
5 dl grönsaksbuljong
3 msk smör
1 krm nymalen vitpeppar
1/2 tsk curry
1 dl mjölk
1 dl grädde
2 potatisar
Salt
Skölj och skär kajparna i bitar. Skala potatisen och skiva den.
Svetta kajpen, potatisen och curryn i en kastrull med smöret utan att ta färg. Tillsätt buljong, mjölk och grädde och låt koka i ca 20 minuter.
Smaka av med salt. Om man vill kan man mixa den med en mixerstav. Servera med ostchips.
Ostchips
Riven västerbottenost. Lägg högar med ost på ett bakplåtspapper och ställ in i ugnen på 200 grader tills de har fått lite färg. Ta ut och låt svalna.
onsdag 2 april 2014
Blomkålspizza
Blomkålspizza (botten)
2 portioner
1 rivet blomkålshuvud
1 påse riven parmesanost (ca 1 ½ dl)
2 ägg
1 msk oregano
1 tsk fiberhusk
salt
Blanda ingredienserna och tryck ut på plåt med papper. Grädda i ugnen på 175 grader ca 10-15 min. Ta ut plåten och lägg på din favoritfyllning. Exempelvis en god tomatsås, parmaskinka, champinjoner, lök och riven ost. Grädda tills osten smält och fått lite färg.
2 portioner
1 rivet blomkålshuvud
1 påse riven parmesanost (ca 1 ½ dl)
2 ägg
1 msk oregano
1 tsk fiberhusk
salt
Blanda ingredienserna och tryck ut på plåt med papper. Grädda i ugnen på 175 grader ca 10-15 min. Ta ut plåten och lägg på din favoritfyllning. Exempelvis en god tomatsås, parmaskinka, champinjoner, lök och riven ost. Grädda tills osten smält och fått lite färg.
tisdag 11 mars 2014
Nötbröd
1 form Från Matgiken
100 g valnötter
100 g hasselnötter
100 g sötmandel
100 g krossade linfrön
100 g skalade sesamfrön
150 g pumpakärnor
150 g solroskärnor
ev. 75 g sultanrussin
1 tsk salt
100 g olivolja (1 dl)
6 (stora) ägg
Sätt ugnen på 160° och klä en avlång bakform med bakplåtspapper.
Ställ en stor bunke på köksvågen och väg upp angiven mängd av de olika nöt- och frösorterna. Nollställ mellan varje sort så att du inte kommer av dig.
Vill du ha russin i brödet så tillsätter du även dem.
Väg upp även olivoljan (på så vis sparar du disk!) och tillsätt saltet.
Ta bunken av vågen, knäck ner äggen och blanda alltsammans riktigt ordentligt. (Vet du med dig att du har väldigt små ägg kan du behöva tillsätta ett extra för att brödet ska hålla ihop.)
Häll upp smeten i formen och släta till ytan.
Grädda i 60 minuter.
Ta till sist upp den färdiga limpan och låt den svalna på galler eller en träskärbräda. Bakar du sent på kvällen som vi ofta gör kan den gärna svalna inlindad i en handduk fram till frukosten.
100 g valnötter
100 g hasselnötter
100 g sötmandel
100 g krossade linfrön
100 g skalade sesamfrön
150 g pumpakärnor
150 g solroskärnor
ev. 75 g sultanrussin
1 tsk salt
100 g olivolja (1 dl)
6 (stora) ägg
Sätt ugnen på 160° och klä en avlång bakform med bakplåtspapper.
Ställ en stor bunke på köksvågen och väg upp angiven mängd av de olika nöt- och frösorterna. Nollställ mellan varje sort så att du inte kommer av dig.
Vill du ha russin i brödet så tillsätter du även dem.
Väg upp även olivoljan (på så vis sparar du disk!) och tillsätt saltet.
Ta bunken av vågen, knäck ner äggen och blanda alltsammans riktigt ordentligt. (Vet du med dig att du har väldigt små ägg kan du behöva tillsätta ett extra för att brödet ska hålla ihop.)
Häll upp smeten i formen och släta till ytan.
Grädda i 60 minuter.
Ta till sist upp den färdiga limpan och låt den svalna på galler eller en träskärbräda. Bakar du sent på kvällen som vi ofta gör kan den gärna svalna inlindad i en handduk fram till frukosten.
söndag 16 februari 2014
Matmuffins
12 st
9 ägg
1 dl grädde
salt, peppar
Fyllning:
Lök
Strimlad salami
Fetaost i bitar
Riven ost
Oliver
Vispa ihop ägg med grädden, salta och peppra.
Ställ muffinsformar i en muffinsplåt.
Lägg i lök, salami, fetaost och oliver. Häll över riven ost. Fyll sedan upp med smet.
Grädda i 200 g i ca 20 minuter.
Muffinsarna är bäst när de fått kallna och stå sig.
9 ägg
1 dl grädde
salt, peppar
Fyllning:
Lök
Strimlad salami
Fetaost i bitar
Riven ost
Oliver
Vispa ihop ägg med grädden, salta och peppra.
Ställ muffinsformar i en muffinsplåt.
Lägg i lök, salami, fetaost och oliver. Häll över riven ost. Fyll sedan upp med smet.
Grädda i 200 g i ca 20 minuter.
Muffinsarna är bäst när de fått kallna och stå sig.
lördag 15 februari 2014
Chokladbiscotti
4 dl mandelmjöl
2 dl kokosmjöl
1 mosad banan
4 msk kakao
Finrivet skal av 1 apelsin
1 tsk bikarbonat
1 tsk vaniljpulver
75 gram osaltat smör
3 ägg
Gör så här
Blanda alla ingredienser utom äggen. Tillsätt sedan ett ägg i taget.
Forma degen till två rullar. Lägg de på bakplåtspappersklädd plåt.
Grädda i 200 grader i 30 minuter.
Ta ut, låt svalna lite, skär i sneda bitar. Lägg bitarna med snittytan uppåt. Grädda vidare i 125 grader 15 minuter. Låt de sedan stå kvar i ugnen på eftervärmen ett par timmar, så de blir spröda.
torsdag 13 februari 2014
Bovetekex
1 dl krossat bovete
1 dl boveteflingor
2 dl bovetemjöl
1 dl chiafrön
4 msk olivolja
4 dl vatten
1 msk örtsalt
Blanda bovetesorterna med chiafrön, olivolja och örtsalt. Tillsätt vatten. Blanda och bred ut på 2 plåtar med bakplåtspapper.
Ställ in i varmluftsugn på 110 grader och låt gräddas i 70 minuter. Byt plats på plåtarna efter halva tiden.
Stäng av ugnen men låt plåtarna stå kvar till kexen har svalnat. Bryt sedan i lagom stora bitar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)