Lufttryck
Atmosfären kring jorden är ett luftlager som orsakar ett tryck mot jordytan. På varje kvadratmeter vilar tio ton luft, som vi normalt inte känner av på grund av att trycket i vår kropp anpassar sig till det yttre lufttrycket. Lufttrycket mäts i enheten hektopascal (hPa) och medellufttrycket vid jordytan (havsytans nivå) är 1013 hPa. Ett genomsnittligt lågtryck brukar ha ett lufttryck kring 970-990 hPa och det lägsta lufttryck som uppmätts är 870 hPa i ögat på en tyfon. Lufttrycket i ett högtryck brukar ligga mellan 1020 och 1040 hPa, och det högsta
Atmosfären kring jorden är ett luftlager som orsakar ett tryck mot jordytan. På varje kvadratmeter vilar tio ton luft, som vi normalt inte känner av på grund av att trycket i vår kropp anpassar sig till det yttre lufttrycket. Lufttrycket mäts i enheten hektopascal (hPa) och medellufttrycket vid jordytan (havsytans nivå) är 1013 hPa. Ett genomsnittligt lågtryck brukar ha ett lufttryck kring 970-990 hPa och det lägsta lufttryck som uppmätts är 870 hPa i ögat på en tyfon. Lufttrycket i ett högtryck brukar ligga mellan 1020 och 1040 hPa, och det högsta
Bioväderprognos för Tyskland gällande risken för migrän respektive schizofreni en sommardag med växlande molnighet, lokala regnskurar och 17-22 grader. Ett väder som egentligen förefaller vara ganska behagligt. Det tyska väderföretaget Donnerwetter gör bioväderprognoser för 29 olika sjukdomar.
lufttryck som uppmätts är 1085,6 hPa i ett kraftigt vinterhögtryck i Mongoliet.
Det yttre lufttrycket kan alltså variera i storleksordningen 10-15 procent, och det måste det inre av vår kropp anpassa sig till. Om det yttre lufttrycket hastigt faller när ett djupt lågtryck närmar sig, hinner kroppen inte riktigt med att anpassa sig, utan membran och vätskor i leder expanderar då och ger ökat tryck på inflammerade vävnader, som i sin tur ger upphov till smärta. En del människor med reumatism får också värre besvär under flygningar i kabiner med sänkt lufttryck. Det finns också teorier om att lufttrycksförändringar och vind i ett lågtryck skapar ohörbart ultraljud som kan ge huvudvärk och migrän.
Vid ett försök med flera personer i en tryckkammare med extremt lågt lufttryck som sedan fick stiga, registrerades en ökning av ämnet dopamin i kroppen, ett ämne som är mycket viktigt för vårt välbefinnande. Men ökningen noterades bara för de som var under 30 år, hos de äldre noterades ingen förändring. Det finns också statistik som visar på en ökad självmordsfrekvens när lufttrycket faller kraftigt.
Undersökningar visar att omkring 30 procent av alla människor känner någon form av obehag vid förändringar i vädret. Ett par procent känner sig till och med riktigt sjuka när ett lågtryck närmar sig, och det beror troligen inte bara på förändringar i lufttrycket.
Det yttre lufttrycket kan alltså variera i storleksordningen 10-15 procent, och det måste det inre av vår kropp anpassa sig till. Om det yttre lufttrycket hastigt faller när ett djupt lågtryck närmar sig, hinner kroppen inte riktigt med att anpassa sig, utan membran och vätskor i leder expanderar då och ger ökat tryck på inflammerade vävnader, som i sin tur ger upphov till smärta. En del människor med reumatism får också värre besvär under flygningar i kabiner med sänkt lufttryck. Det finns också teorier om att lufttrycksförändringar och vind i ett lågtryck skapar ohörbart ultraljud som kan ge huvudvärk och migrän.
Vid ett försök med flera personer i en tryckkammare med extremt lågt lufttryck som sedan fick stiga, registrerades en ökning av ämnet dopamin i kroppen, ett ämne som är mycket viktigt för vårt välbefinnande. Men ökningen noterades bara för de som var under 30 år, hos de äldre noterades ingen förändring. Det finns också statistik som visar på en ökad självmordsfrekvens när lufttrycket faller kraftigt.
Undersökningar visar att omkring 30 procent av alla människor känner någon form av obehag vid förändringar i vädret. Ett par procent känner sig till och med riktigt sjuka när ett lågtryck närmar sig, och det beror troligen inte bara på förändringar i lufttrycket.
Om man betraktar en bergskedja från läsidan kan man se en molnkam ovanpå berget (jämför med faktarutan om föhnvindar) som kallas ”föhnmur”. Bild: Skylight
Joner i luften
Överallt omkring oss i atmosfären finns positivt och negativt laddade partiklar som kallas joner. Och i vissa väderlägen kan den ena eller den andra laddningen dominera. Det råder lite delade meningar om jonernas inverkan på vårt välbefinnande, men den vanligaste uppfattningen är att vi mår bra vid ett överskott av negativa joner, medan vi mår sämre vid ett överskott av positiva joner.
Forskare har till exempel funnit att de celler som bygger upp vävnader efter skador (ärr) är lite annorlunda än andra celler.
Om de blir utsatta för positiv elektrisk laddning, kan de ge smärtsignaler till hjärnan. Det kan vara förklaringen till att man får vädervärk i skadade knän, operationsärr eller amputerade kroppsdelar. Vår hjärna som arbetar med elektriska signaler är också känslig för elektromagnetisk påverkan och det kan förklara att en del människor mår psykiskt dåligt när ett lågtryck närmar sig och då det är överskott på positiva joner i luften.
Åskväder innehåller stora mängder elektrisk laddning och före ovädret kan det vara extremt höga halter av positiva joner som ger obehagskänslor hos många människor. Efter åskan är det ett överskott på negativa joner och då mår vi betydligt bättre.
Naturligtvis inverkar också det skrämmande hos åskan med obehag före och under åskvädret och lättnad efteråt. Det kan vara oerhört svårt att särskilja vad det är som påverkar vårt obehag och välbefinnande mest – psykiska och fysiska effekter går i varandra.
Överallt omkring oss i atmosfären finns positivt och negativt laddade partiklar som kallas joner. Och i vissa väderlägen kan den ena eller den andra laddningen dominera. Det råder lite delade meningar om jonernas inverkan på vårt välbefinnande, men den vanligaste uppfattningen är att vi mår bra vid ett överskott av negativa joner, medan vi mår sämre vid ett överskott av positiva joner.
Forskare har till exempel funnit att de celler som bygger upp vävnader efter skador (ärr) är lite annorlunda än andra celler.
Om de blir utsatta för positiv elektrisk laddning, kan de ge smärtsignaler till hjärnan. Det kan vara förklaringen till att man får vädervärk i skadade knän, operationsärr eller amputerade kroppsdelar. Vår hjärna som arbetar med elektriska signaler är också känslig för elektromagnetisk påverkan och det kan förklara att en del människor mår psykiskt dåligt när ett lågtryck närmar sig och då det är överskott på positiva joner i luften.
Åskväder innehåller stora mängder elektrisk laddning och före ovädret kan det vara extremt höga halter av positiva joner som ger obehagskänslor hos många människor. Efter åskan är det ett överskott på negativa joner och då mår vi betydligt bättre.
Naturligtvis inverkar också det skrämmande hos åskan med obehag före och under åskvädret och lättnad efteråt. Det kan vara oerhört svårt att särskilja vad det är som påverkar vårt obehag och välbefinnande mest – psykiska och fysiska effekter går i varandra.
I höst- och vinterrusket frodas förkylningar och influensor. Reumatiker lider av den råkalla fuktigheten och en del blir deprimerade av mörkret. Bild: Skylight
Vind
Vindar kan naturligtvis orsaka obehag och fysiska skador när det blåser storm eller orkan. Men även till synes oskyldiga vindar kan orsaka stort obehag hos många människor. Torra och varma vindar anses ha stark psykisk påverkan och orsaka bland annat irritation, depression och nervositet, tillstånd som ger upphov till ökat antal olyckor, självmord och ökad brottsfrekvens. Särskilt omtalade är föhnvindarna som kan ge stora och snabba väderförändringar i lä av bergstrakter. När luften blåser mot en bergskedja tvingas den stiga och avkyls med kondensation av vattenånga och nederbördsutfällning som följd. Luften som blåser nerför bergskedjan på läsidan har då förlorat mycket fuktighet och har blivit betydligt torrare. När vattenångan kondenserade till moln- och regndroppar på lovartsidan tillfördes också stora mängder värme till luften gom fysikaliska processer. På läsidan blåser därför en så kallad föhnvind som är betydligt varmare och torrare än vinden på lovartsidan. Föhn kan exempelvis uppstå på nordsidan av Alperna när det blåser sydvind och är ett fruktat fenomen som anses kunna driva befolkningen där till vansinne.
Mycket av detta kan uppfattas som myter eller gammal skrock, men det finns gott om statistik som visar på ett samband mellan föhnvindar och allt vad de kan ställa till med. Det är dock svårt att säga exakt vad orsaken är, och troligen är det flera faktorer som påverkar människor. Den torra luften torkar ut slemhinnor och luftvägar. Bakterier, damm och pollen kan då lättare ta sig in i kroppen och orsaka irritationer och inflammationer. Den torra luften kan också orsaka astma och migrän. Den stora temperaturhöjningen kan orsaka värmerelaterade kroppsreaktioner som kramper. Om det blåser friska eller hårda föhnvindar kan snabba lufttrycksförändringar och ultraljud utlösa väderkänslighet. Friktionen mellan vinden och marken sliter loss elektroner från luften som alltså får ett överskott av positiva joner – och de lär ju som tidigare nämnts vara negativa för vårt välbefinnande.
Vindar kan naturligtvis orsaka obehag och fysiska skador när det blåser storm eller orkan. Men även till synes oskyldiga vindar kan orsaka stort obehag hos många människor. Torra och varma vindar anses ha stark psykisk påverkan och orsaka bland annat irritation, depression och nervositet, tillstånd som ger upphov till ökat antal olyckor, självmord och ökad brottsfrekvens. Särskilt omtalade är föhnvindarna som kan ge stora och snabba väderförändringar i lä av bergstrakter. När luften blåser mot en bergskedja tvingas den stiga och avkyls med kondensation av vattenånga och nederbördsutfällning som följd. Luften som blåser nerför bergskedjan på läsidan har då förlorat mycket fuktighet och har blivit betydligt torrare. När vattenångan kondenserade till moln- och regndroppar på lovartsidan tillfördes också stora mängder värme till luften gom fysikaliska processer. På läsidan blåser därför en så kallad föhnvind som är betydligt varmare och torrare än vinden på lovartsidan. Föhn kan exempelvis uppstå på nordsidan av Alperna när det blåser sydvind och är ett fruktat fenomen som anses kunna driva befolkningen där till vansinne.
Mycket av detta kan uppfattas som myter eller gammal skrock, men det finns gott om statistik som visar på ett samband mellan föhnvindar och allt vad de kan ställa till med. Det är dock svårt att säga exakt vad orsaken är, och troligen är det flera faktorer som påverkar människor. Den torra luften torkar ut slemhinnor och luftvägar. Bakterier, damm och pollen kan då lättare ta sig in i kroppen och orsaka irritationer och inflammationer. Den torra luften kan också orsaka astma och migrän. Den stora temperaturhöjningen kan orsaka värmerelaterade kroppsreaktioner som kramper. Om det blåser friska eller hårda föhnvindar kan snabba lufttrycksförändringar och ultraljud utlösa väderkänslighet. Friktionen mellan vinden och marken sliter loss elektroner från luften som alltså får ett överskott av positiva joner – och de lär ju som tidigare nämnts vara negativa för vårt välbefinnande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar!